måndag 1 september 2014

Fredrik


Fredrik. 

Tom har tidigare skrivit till Fredrik Reinfeldt. Han bollades över till Göran Hägglund. Tom vill få sitt ärende prövat i EU-rätt. Kan ni hjälpa mig med det? Jag har kommunicerat med någon slags skrivare vid socialdepartementet. Nittonhundranittionio utsattes jag för elchocker. Jag fick bestående men. Jag har anmält det, men två gånger fått svaret att "inget fel begåtts". Jag hävdar inte att någon gjort något som går emot hur man brukar ge elchocker. Jag hävdar att jag fått bestående skador, och att det väl inte är avsikten med vård. Jag var utarbetad och togs in på psykiatrisk avdelning vid Borås lasarett. Jag var mycket deprimerad. Den sista knäcken för mig hade varit Backabranden. Jag var då krisansvarig vid Burgårdens gymnasium. Under tio dagar försökte läkare och avdelningsansvarig, övertyga mig om att el behandling är ofarligt. Jag vägrade. Så gjorde också min hustru. Den elfte dagen tidig morgon rullades jag ned till el rummet. Tre tidiga morgnar fick jag elchocker. Efter den tredje kom kramperna tillbaka spontant. Det liknade status epileptikus. Jag fördes i ilfart till intensivavdelningen. Där sövdes jag ned. Det dröjde tolv dygn innan jag kunde väckas upp utan kramper. Jag hade då svårt att tala. Jag kunde inte gå. Jag kunde inte räkna eller skriva. I dag har jag svårt att gå. Jag kan absolut inte springa. 
 
Tidigare var jag mycket aktiv. Jag spelade tennis, seglade, åkte skidor, och tränade en del på gym. Nu kan jag räkna. Jag kan inte skriva med penna. Jag hittar ord ganska bra igen, men ofta är det fortfarande tomt. Jag önskar en upprättelse. Min livskvalitet är mycket sämre. Det kan ingen göra någonting åt. Jag har behandlats som skräp av sjukvården när jag anmält skadan. Det är ytterligare nedbrytande. Jag önskar en upprättelse. Jag är psykolog. Jag var ansvarig för ungdomsdelen av den psykoterapeutiska specialiseringen på psykolog utbildningen när detta inträffade. Därför visste jag vad jag sade nej till. Jag var utarbetad. Backabranden blev den slutliga knäcken. Jag var krisansvarig vid Burgårdens Gymnasium. Jag vägrade ECT i tio dagar. Den elfte dagen sov jag när jag rullades ned till el rummet. Mina mycket allvarliga skador är livslånga. Jag har vänt mig till lägre instans. Vill inte regeringen Reinfeldt tala med mig, så återstår bara EU. Detta handlar inte bara om mig. Det handlar om principer inom vården. Vem är vården till för? Vems ord väger tyngst? Lämna detta till EU. Hjälp mig med detta. En anmälan som kommer från Sveriges regering måste väga tyngst. Mitt ärende behöver prövas på EU-nivå. Jag hoppas att Fredrik inser det.
Anledningen till att jag skrev till Fredrik, var att jag blir bortkollrad på lägre instans. Jag orkar inte längre bråka med människor som bara vill avsluta mitt ärende med ett nej. Jag var rädd för ECT. I tio dagar vägrade jag. Min hustru också. Mitt liv är förstört. Det kan inte vara vårdens uppgift. Jag önskar någon form av upprättelse. Jag kan inte få mitt liv tillbaka. Jag vill inte att detta skall lämnas som ingenting hänt. Jag orkar inte driva det mer på lägre distans. Vänliga Hälsningar! Tom. 
 
Skulle någon kunna förstå mitt dilemma? Ja, tänkte han. En skulle förstå. Albert Einstein. 1940 fick han amerikanskt medborgarskap, men behöll samtidigt sitt schweiziska. Jam funderade. Einstein trodde på Gud. Han var judiskt religiös. Han trodde också på ett Universum. Han trodde nog på en big bang. Han var säkert begåvad men en produkt av sin tid. Under sin tid på patentverket i Bern utarbetade Einstein fyra artiklar som publicerades i samma nummer, (nr 17, 1905) av fysiktidskriften Annalen der Physik. Den första var ett arbete om den brownska rörelsen, som i praktiken bevisade atomernas (och molekylernas) existens. Den andra beskrev fotoelektriska effekten, för vilken han senare, år 1921, fick Nobelpriset i fysik. Det tredje var den speciella relativitetsteorin 1905, för vilken han är mest känd. Den fjärde artikeln, om ekvivalensen mellan massa och energi, innehöll den berömda formeln E=mc2 där E betecknar energin, m massan och c ljusets hastighet i vakuum. Tom såg ut genom fönstret. Han drömde sig bort till sin barndom. Han drömde om den Mamma han aldrig haft. Han hade haft en bra relation till Pappan. En bra relation till sin bror. Systern hade han över huvud taget ingen relation till. Han somnade och drömde tungt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar